Trenderna: Nu har myndighets-Sverige fattat hur man gör

Okej, det är inte kul att deklarera, anmäla VAB-dagar eller undersöka hur reglerna kring giftigt avfall är formulerade. De flesta får kväljningar när ett kuvert med Kronofogdens logga landar på hallgolvet. Men, när man måste göra det där som ingen tycker är roligt, är myndigheter generellt duktiga på att vara online där medborgarna finns. Verk och institutioner har Facebooksidor där de snabbt och professionellt svarar på frågor och har en dialog med allmänheten. Service via chatt eller mejl brukar också ge snabba svar. Sajterna är, kanske för att många besökare med olika bakgrund och förutsättningar ska kunna navigera dem, ofta pedagogiskt uppbyggda.

De sajter som kvalar in på årets Topp 100 har dessutom det gemensamt att de fungerar lika bra i mobilen som på datorn eller surfplattan. Till nästa år väntar vi oss att fler har anpassat sig till en verklighet där 65 procent av befolkningen över 12 år har en smartphone.

När myndighetssajterna nu har bra struktur och form är det synd att ett enkelt avhjälpt problem drar ner helhetsintrycket: Även en tydligt navigerad sajt blir svår om språket är för byråkratiskt. Om myndigheterna kommer loss från kanslisvenskan når de toppen på riktigt.

Fakta

Vem som blir Sveriges bästa e-handelssajt avslöjar vi på prisutdelningen den 23 januari. Då offentliggör vi också juryns motiveringar. Anmäl dig till Topp100-galan här!